Man vill ju inte tänka att någon slängt in något skräp till
henne. Så förmodligen har hon trampat i den när vi var ute kvällen
innan. Vi sprang en runda på 7 km tillsammans. Det gillar hon lika
mycket som jag.

Hennes ena häst hade nu blivit sjuk i hovarna. Och hon hade fått reda på att det beror på skorna. Hon måste se till att byta till ett annat märke och en annan typ av hästskor. En typ som bättre tar upp tyngden och stötarna som hästens 1500 kg utgör mot fötterna vid varje steg. Vi brukar var ute tillsamman, jag får också rida då och ha medmig min hund som har lärt sig att gå fot bredvid hästen. Vi hade bokat nästa helg nu men det verkar som att min hund behöver vila sin tass och hennes hund behöver få nya skor. Och så får vi se hur länge det måste gå tills vi kan boka igen.

Klicka här om du vill se vart vi gick. Hon fick komma in ganska snart och man konstaterade att hon varit duktig och inte slickat på såret. Så det var nu så pass läkt så att hon kunde slippa sin tratt. Vilken lycka! Hon hoppade runt och slickade mig i stället. Hon ska ta sin antibiotika i några dagar till men sedan är det nog bra med henne.

Hon hade slickat så intensivt så det fanns inget hår kvar på en viss punkt. Men jag kunde inte se vad som satt innanför huden, bara att det var väldigt rött och irriterat och att hon haltade. Men det tog dom hand om på djursjukhuset. Det visade sig vara en glasbit som satt en bit in i trampdynan. Hon fick antibiotika efter dom hade tagit ut den och gjort rent. Och så får hon ha strut några dagar tills huden läkt ihop. Jag får sätta på henne en socka för att skydda det och så får hon vara inomhus mer än hon gillar.

Nyligen såg jag att den påminner om den som dom säljer på www.kulltorpspressgjuteri.se en väldigt robust och lättmonterad hundgård. Den ska ju vara ganska hög, dels för att hunden inte ska kunna hoppa över,men också för att ingen ska kunna komma in och stjäla den.

Min far hade kennel och jagade också. Det var viktigt med
stamtavla och så vidare. Hunden skulle jaga älg, björn fanns ju
inte. Så det var viktigt att den hade bra gener så den kunde
samarbeta med andra hundar och dess hundförare. I familjen hade vi
alltid två eller tre hundar. En eller två fick följa med när pappa
jagade, han jagade för övrigt allt vilt och fiskade också. En hund
var även duktig på att hämta sjöfågel som han sköt.

Hunden behöver mycket motion däremot, så vi är ute i skog och mark väldigt ofta. Nu har hon även en hundförarväst på sig. Då kan jag ha lite mer kontroll på henne, hon har ett jobb att sköta genom att bära lite packning, då är hon inte inställd på att jaga.

Hon beskrev att hon nu hade vaknat av att ormen låg bredvid
henne i sängen, alldeles stilla. Dom sa åt henne att backa ut ur
rummet och stänga dörren. För den skulle förmodligen till att äta
upp henne. Den hade tagit mått på henne för att se om den kunde gå
i land med projektet. Efter den historien så tänker jag inte skaffa
någon boa!

Vi brukar dela på oss och så tittar vi efter djur och småkryp i skog och mark. Till vår hjälp så har vi varsin åtelkamera. Som jägare har egentligen, men skillnaden med oss är ju att vi inte skjuter på djuren vi kikar på. På albecom.se kan man se flera varianter på kameror och komradio. Vi har även komradio med oss.

Jag kollade på nätet, bionema.se och kom fram till att det måste vara sorgmyggor som det rör sig om och som beskrivs där. Det är det jag har i min blomkruka. Man ska tydligen kunna köpa bekämpningsmedel för att få bukt med dom. För dom där små larverna förstör små rottrådar och en del av rotklumpen så blomman lider. Medlet är biologiskt så man behöver inte vara rädd för att använda det. Det känns ju obehagligt att ha dom där små krypen flygande runt ansiktet när man satt sig ner i soffan. Känns ändå bra att det går att bli av med dom med dethär medlet. Så jag rekommenderar andra att skaffa sig också.